fyrabarnsmamman

Ja då har man fixat lite
En rastlös ia, färgburk och penslar, en fredagkväll....

Jadå kan man fixa det så köket ser ut som nytt ovanför kaklet vid köksbänken...slippa se allt jävla furu = Snyggt blev det och när jag ändå var i farten så fick en hylla färg och några blomkrukor som jag tänkt länge nu...

För idag har det varit en jobbig dag med rastlöshet...
Patrik var ledig från jobbet med, visst han har jouren men det larmar ju inte alls hela tiden så han blir upptagen hela tiden...
 Så när barnen var i skolan så slet jag tag i han och fick med han till gymmet på brandstation så jag fick träna igen =)

 Annars har vi bara ett barn hemma med ikväll/natt....
Dom stora hos sin far och den minsta hos en sin bästis.

 Imorrn ska jag försöka ge mig på att rida igen om min axel vill som jag vill...
Är så satans trött på dessa jävla muskler och dessa inflammationer jag får men hoppas dom blir bättre nu iom med vissa ändringar...
 Men hoppas som sagt jag kommer ut...se om Oscar kan vara hos Emelie en stund ifall Patrik får larm så slipper han vara själv tills jag kommer hem....

 Nu är det klart med att Patrik ska gå utbildningen v. 12 och 13 och efter den får han följa med även på IVPA-larm och inte bara brand och bilolyckor och sånt som nu....

 Och idag blev jag glad med när jag fick ett sms...bara frågan om hur man mår osv kan få en så glad...man ser att vänner bryr sig och undrar och allt...
dom man står nära märker man oxå ser väldigt fort när man deppar ihop..
men man blir glad när dom bryr sig och undrar... =))
 Det är ju mycket som sker just nu och jag är väl inte direkt så sällskaplig men det ska bli ändring nu det med....jobbet sög ju ur mig musten, vintern suger musten ur mig, värken suger musten ur en....men iom vissa saker blir annorlunda nu så känner jag redan det börjar vända =)

Och första veckan i mars så börjar mystimmen igen såg jag nu...*tjooohoooo*

Skulle kunna skriva hur mycket som helst om allt men orkar inte nu....

 Men har väl lite som man kanske skulle skriva om...
 Bla om vem som gick tillbaka till vem....jag vet det cirkulerar tex att många tror jag kröp tillbaka till Patrik...visst inget som jag bryr mig om...man får tro vad man vill men jag kan säga som så att det var Patrik själv som tog upp det...
 När allt var som det var då när helvetet bröt loss i höstas, då när jag blev mordhotad, hade polisbevakning och trygghetslarm (vilket jag har än) så sov jag hos Patrik....
dels för socialen skulle placera barnen om jag inte antingen lät deras far ta dom tills allt blivit lugnare (det var polisen som kontaktade socialen) eller satte mig i skyddat boendet så sov jag här för att få vara med dom, få dom så trygga som möjligt, dels trygghet för mig osv...

 Då när Patrik låg där och höll om mig om nätterna, när jag hade full panik, ångest och rädsla, mardrömmar å allt så väcktes nått...
Som jag minns jag sa till Christina en dag när patrik hade vart hos mig med barnen och hälsat på och jag bad om massage på axlarna och när han kom nära...så nära det går bakom mig så blev jag såååå varm i magen....och jag minns jag sa till henne att jag vart så paff över den känslan...

Och sen när jag sov där....då växte den känslan mer...och mer.... Och jag vart tvungen att sortera ut om det var tryggheten enbart eller mer...
Men efter en morgon...när barnen sov borta och vi fick ensam tid och annat blev som det blev så...jaaa...sååå....hahaha..ja inte enbart pga det nu då hahaha mer var inblandat så att säga....

Men i alla fall så en dag tog Patrik upp detta....frågade om vi verkligen skulle gå vidare i Dec som var nu med skilsmässoansökan och verkligen gå isär eller hur vi skulle göra....
Vi pratade och ja kom fram till att vi kunde försöka igen men bo på varsitt håll... Hahahha hur länge höll det... 1 mån eller...hahahah

Patrik har suddat ut dom månader jag var borta säger han...dom har inte existerat så alla våra begynnelsedatum ska tydligen vara samma som förr och åren räknas som vanligt...underbar han är...han är BÄST helt enkelt...

 Enda han säger som är annorlunda är jag....när jag flyttade tillbaka kom bara halva jag tillbaka....kändes konstigt sa han i böran att hålla om mig...när jag väger så lite mot när jag flyttade...han var van att krama en 80 kg ia och sen en 63 kg ia...(Nu 66 kg, fast jag var ju uppe i 93 för 2 år sen så hahahaha)

Näää skulle inte skiva så mycket ju....vart ju en del...hahaha

Slänger in en bild på Pållarna med...märktes det var oväder med snöstorm under veckan när man kom till stallet...hästarna fanns ingenstans först men sen hittade jag dom i ovädershagen Anna har... =)

Pözz på er