fyrabarnsmamman

Kommer inte komm aur sängen imorrn =((
Just nu står jag upp med hjälp av värktabletter
Skrubbningen av boxen idag tog livet av min kropp men nu är det klart med väl godkänt betyg hahaha
Passade på att ta med saker som aldrig kommer användas mer som sadel,,grimmor, vissa täcken,benlindor,det mesta av borstar,säkerhetsväst,hjälm,varselvästar och sånt.
Nu är det bara kvar sånt som tillhör Sessan och några borstar och hovkraffs.

Ringde även sjukgymnasten idag och fick en tid nästa vecka.
Men han vill inte alls göra mycket innan han pratat med min läkare, som har semester än, och innan en magnetröntgen är gord så dom verkligen kan utesluta nervskador, muskelskador och sånt då höften värker hela tiden, benen domnar och somnar,sockedricka,svullnar och jag tappar känseln i benen plus att det känns som man kör in varma,supervassa knivar och vrider om.
Högersida är värst.
Men känns skänt han inte vill sätta igång fär hårt utan att konsulterat läkaren och en MRT.
Men vi kan ev börja med tex sträckning av ryggen för avlastning.

Detta ÄR skit men ändå gött att veta att jag inte "inbillat" mig smärtan, det sitter inte psykiskt och jag har svart på vitt att jag har fel på diskarna i ländryggen.
Sen kan ingen komma och påstå att jag hittar på för då kör jag upp pappret i nyllet på den som skulle göra det.

Liksom man säger inte man har ont om man inte har det och man prioriterar inte bort saker i livet utan orsak.
Visst får jag lägga undan vissa saker för att kunna fungera hemma och sen finns vissa saker man vill göra och "spar" sig till...som att umgås med vänner och sånt, hitta på nått med familjen.

Jag kan ta att få ont av att åka iväg med vänner och shoppa, vara sällskap,gå ut nån gång och dansa eller bara gå ut och gå.
Jag kan ta att få ont av att städa, härja med barnen osv för där får jag hjälpen av Maken min och tex hundpromenader med lille trasan där slåss barnen istället om vem som ska gå ut med honom.

Jag är mycket själv hemma med och har ensamt ansvar för mycket och särskilt nu under hösten medans P går sin utbildning.
Då har jag fullt upp med hus och barn och mina uppdrag från IFO ålus det nya extra jobbet.

Att då skicka hem Sessan var både ett svårt och lätt beslut.
Svårt för hon är speciell, underbar och ja....hon är det bästa av häst man kunnat haft, i mina ögon finns ingen annan som hon.

Lätta beslutet att jag kommer mycket själv få ta ansvar för henne framöver nu.
Patrik har jouren, utbildningen och sitt vanliga jobb.
Bara att mocka boxen kan förstöra flera dagar om det vill sig dåligt.
Jag kan inte rida själv för då knäcker det rygg och höft på en gång, jag kan inte gå med barnen om dom ska rida för det knäcker mig i den farten och helt släppa dom själva går inte än.
Sen vill jag även OCH måste ha kvar orken för att jobba med framöver, ta hand om familjen och umgås med vänner, bli en bättre fungerande fru.
Jag föredrar hellre att ha sex än att mocka i vinter....så skulle jag vart tvungen att mocka varje dag har min stackars Man fått vara utan sex till nästa sommar och det vill han inte och inte jag heller för den delen hahaha

Det kanske låter kallt det jag skriver, men det var ett oerhört svårt val...jobbigt på alla sätt...men samtidigt så ser jag framåt.

Blickar jag framåt...och hoppas det blir bättre...och jag blir gladare när lite ok på axlarna ramlar bort...

Nu blir det soffläge retsen av kvällen.....det är en sak som är säker...

Och jag är jävligt glad att jag har den Maken jag har, dom vänner nära mig som jag har....som tror mig, ser mig och finns där, stöttar mig...det gör mycket.

Pööözzzzz