fyrabarnsmamman

Utvecklingssamtalet för Emelie gick suveränt...

I matten ligger hon enligt nationella proven gjord i 5:an i våras på Når målen Väl i ALLA tester

I svenska och engelska i nationella proven ligger hon 3 av 4 på Når målen Väl och 1 på Når målen

I utvecklingesplanen i alla ämmen i skolan har hon i 3 av 5 tester Når målen VÄL och i matten helt Når målen Väl

Det finns olika stadier, når inte, mål, når målen och Når målen Väl, ja ungefär....så....

Når målen Väl = dom kan MER än vad dom ska kunna eller förväntas eller behöva
Når Målen = Dom kan det som det förväntas

Som i matten är hon 2 steg från högstadiematten nu...och hon går första terminen av 6:an

Och hon är en skötsam tjej, sköter tider, är henom trevlig, vänlig och snäll, lyssnar och vågar fråga på allt....

Fråga mig inte vart hennes mattehuvud kommer ifrån då jag har streck i matte...men ändå lyckats få jobb på ICA....men där räknar ju maskinen ut själv iofs hahahaha

Nedan en bild på emil med sin söta flickvän Johanna....jag lyckades fånga dom idag hehehe



Nu sussar dom där nere båda två

Och luuugn....hade Emil å Emelie haft varsitt rum och inte delat som nu hade dom INTE fått sova ihop...
Men nu har dom sällskap av Emelie och som inatt även Amanda....
Sen kan man inte tro att dom håller sig från varandra bara för man förbjuder samsovning...vill dom verkligen göra mer...så kan dom göra det när som helst och vart som helst....man har väl själv varit tonåring....
Men jag får nog ta ett allvarligt snack med Emil....för det verkar vara riktigt allvar mellan dom...han har visat mig, frivilligt, sms-konversation mellan dom....och det är KÄRLEK...riktiga första, äkta kärleken...
Och jag lovar...jag blir rörd när jag ser dom....och särskilt Emil...hur han är mot henne...kramar om, håller om, ler hela han....sååå gooo mot henne och hon likadan...och att dom vågar visa det så...dom kan stå där i köket brevid mig och bara titta på om jag tex diskar och kramas och pratas med mig samtidigt...



Att jag blir så rörd att jag gråter beror på Emils sjukdomsbild...
Hur mycket man funderat på sånt här när han var liten, hur det skulle, hur ska det gå osv osv...
Nu är han strax 14 år...och får ju förmodligen äta medicin livet ut...men att se hur han utvecklas trots sina handikapp...det liksom släpper inom en annan...att det funkar ju...han fixar detta....och just det att han mer och mer blir närsjuk och söker kroppskontakt med en annan...frivilligt och nu med sin egna flickvän...var ju inte alls tänkbart för bara nått år sen...han söker upp en för kramar, vilket han fått panik av förrut tex...för prat...han visar tillit som tex det där att av egen fri vilja visa sms och sånt...han blir stor fort och utvecklas för fullt..snabbt nu...han har känns det som börjat ta in på det som dom räknat ut han ligger efter i utvecklingen i...NU är han en pojk...i den ålder som står på pappret...det är bara i skolan det går trögt...men han har så mycket att ta igen...men just psykiskt och sånt som bara rusat fram i utvecklingen...
Min lille pöjk är inte så liten längre...han är snart längre än mig med....