Hur länge
Satt en dag och funderade på jur länge man ska känna sig rädd för någon
Hur man kommer reagera när man möter någon ute i byn, för vi bor ändå litet så det går inte undvika
Igår fick jag svaret hur jag reagerar...
Hade lånat C´s bil för att handla på kvällen, kommer runt hörnet när jag parkerat den och där komemr DEN bilen...panik...den stannar....någon kliver ur...hjärtat rusar i 320 blås...jag fumlat med C´s lås på grinden, den krånglar för jag skakar så jag kan knappt stå på benen....funlar efter telen...vilket nr hade jag trygghetslarmet som kortnr...kom på det och samtidigt gick grinden upp och jag får rusa in till C.
Nu gick någon åt annat håll men bara att se bilen och se någn kliva ur gav mig sån ångest...
Så den satt kvar hela kvällen...det slutade med att jag var tvungen att ta ångestdämpande för att få ro i kroppen och hjärnan som gick på högvarv
När jag skulle gå från C stog bilen fortfarande kvar och bara att gå förbi den gav obehagskänslor...och C vägrade mig gå själv....hon har ju varit med och hört någon...och sett hur någon kan göra mot mig...så hon stpg kvar på trappen där hon hade utkik hela vägen, den lilla jag har till mig från henne....och jag hade telefonen i handen, beredd på larmknappen....
Idag trillade papper in från brottsofferjouren med, dom hade fått papper från polisen ang. mig så dom har både ringt och skickat papper....men jag hade ju redan kontakt med dom så...
Men hur jävla länge ska man få denna rädsla, denna ångest???
Hur kan någon leva med att veta att denne gjort så här...
Bara för JAG gjorde slut på vårat förhållande.....JAG lade ner allt....
JAG JAG OCH ÅTER JAG gjorde slut...punkt.....
Därför fick jag denna skit mot mig....
För jag orkade inte med svartsjukan, kontrollen, utbrotten, misstänksamheten mot mig, inlåsningen ect ect
Och hade jag vetat från allra första början att allt skulle sluta med DÖDSHOT så skulle jag sprungit låååååång väg på en gång.....
När jag läser genom bloggen så ser jag vad länge jag försökt gå....även om jag nu raderat vissa inlägg då det nämns namn och visats bilder och samma inlägg kunde handla om vad någon gjort mot mig och annat så kan vissa delar bli osammanhängande.....
Men undrar hur länge man ska känna sig livrädd, få ångestattacker av att se någon....
Och jag kan fortfarande inte med ord tacka alla underbara vänner som funnits här, stöttat mig, varit ärliga, hjälpt mig genom allt....ni är guldvärda och det kan inte nämnas mycket nog!!!!!
Tyvärr Ia så sitter rädslan kvar i många år,själv blev jag misshandlad -04,förstår du att jag är singel, jag är livrädd för att fastan för någon, som man sen får ett helvete med, KRAMAR Till dig och din brandman.
Tyvärr sitter det i länge, men då får du försöka tänka på alla som finns för dej. Kraam
